Fenomena, Du står tidlös mellan

..björkarna i frostat vinterhår.

Fenomena, Du är tusental av

..nykterhet, och svaren där jag

..går.

Lika jungfrulik som morgonen, om

..våren, bortom stan.

Lika liten som ett sommarregn, för

..dom som inte hörde vad Du sa.

            G                     

..         Hm

Här lever drömmen om "det

..största", som en bubblande

..vulkan.

Jag går och säger till mig själv:

..Snart är det vår. Då faller

..regnet, inte jag.

Fenomena, Du är vakan över

..mänskobyn, och flykten därifrån.

Fenomena, Dina änglar sjunger

..kärlek, under månen, ner vid ån.

Här växer tystnaden till vakuum, i

..betong och korridor;

vi glömde björkarna, och änglarna

..i snön. Och vissa tror att Du

..försvann.

Glömskan härjar fritt och spottar

..skräck på fröken Svår.

Och Hjärter Dam går runt och

..kämpar för att inte bli nånting

..man tar sig an.

Fenomena, Du är lugnet som en

..söndag sprider ut på alla torg.

Fenomena, Du predikar lika

..brinnande om glädje, som om

..sorg.

Lika självklart spricker isen, som

..den frusit till en gång,

och Du spelar skådespelet gång på

..gång. Men har vi lärt oss

..nånting alls?

Det är nätt och jämt att vi kan

..älska i betong,

och lika hårt, som Dina änglar

..sjunger vackert, stramar

..glömskan om min hals.

G    Cadd9    Am    D/F#    Hm   

..Am    D    G

Fenomena, Du står tidlös mellan

..björkarna, och sträcker ut Din

..hand.

Fenomena, Du är Leva, låta leva,

..lite lugn i Leva land.

Lika jungfrulik som morgonen, om

..våren, bortom stan.

Lika väldig som ett åskmoln, när

..Du dånar över sovande kvarter.

Här lever drömmen om "det

..största", som en bubblande

..vulkan.

Snart spricker isen över ån. Du

..viskar tyst: Långt bortom

..rikedom finns mer.